2 timmars död
Jag har genomgått 2 timmars dödplanering.
Det kostar 30 000 att begrava någon någorlunda fint. Så jag säger till alla att dom ska börja spara till sin begravning. Det är tur att min farmor hade pengar kvar när hon avled.
HÅLL KÄFTEN VILLE JAG BARA SKRIKA!
DET ÄR MIN FARMOR NI SNACKAR OM, INTE EN JÄVLA PRODUKT!
Mamma och pappa vill att jag ska sjunga på begravningen, jag vet inte om jag klarar det. Hur skajag ha mod att sjunga på min egen farmors begravning när jag knappt vågar sjunga på en vanlig gudstjänst. Pappa vill att jag ska sjunga Candle in the wing med Elton john för att farfar alltid sa att farmor såg ut som en prinsessa.
Plötsligt är mitt humör inte så bra som det var imorse. Jag känner mig irriterad för nästa fredag väntar begravning och jag har inte varit på en svensk begravning, jag var bara på morfars begravning och då förstod jag inte vad det innefattade för jag var inte med på själva planeringen. Nu har jag varit med på självaste planeringen och vet exakt hur det kommer vara, hur det kommer kännas. Jag komemr få se människor gråta och det ser jag verkligen inte fram emot. Jag själv kommer kanske inte att klara det. Och då vill dom att jag ska sjunga med tårar rinnandes nerför kinderna. Noo.
Och så är man tillbaka i skolan och skriver sin andra blogg inför dagen. Om bara en halvtimme kommer min sambo att hämta mig utanför byggnaden.
Jag känner för att synda Som det så fint heter.
Jag har fått ett till projekt i skolan och om jag nu ska räkna så har i tre projekt i luften nu. Och alla ska vara klara inom tre veckor. GANSKA HEAVY VA?
Jag ska försöka behålla lugnet och sätta mig in i min bok igen.
Jag ska inte brista... aldrig, jag är stark nu.. Min skola ska inte gå åt helvete bara för att jag har lust för att dö. Jag ska kunna motionera och må bra. Äta som jag ska och vara en helt normal människa. Jag ska ju bli något i framtiden eller hur?! Jag har ju sagt det till mig själv.. att jag ska bli någonting..
just nu känns det jävligt långt iväg.. men jag ska inte ge upp..
Det kostar 30 000 att begrava någon någorlunda fint. Så jag säger till alla att dom ska börja spara till sin begravning. Det är tur att min farmor hade pengar kvar när hon avled.
Vilka blommor vill ni ha?
Vilken kista ska vi lägga henne i?
Vad ska vi ha för anons i tidnignen?
Vad ska vi ha för vers i tidningen?
Ska ni ha en symbol?
Vad ska hon ha för kläder på sig i kistan?
Vad vill ni ha för sånger till begravningen?
Hur ska gravstenen se ut?
Ska ni ha minnesstund efteråt?
Vad ska ni ha för mat?
Vilken kista ska vi lägga henne i?
Vad ska vi ha för anons i tidnignen?
Vad ska vi ha för vers i tidningen?
Ska ni ha en symbol?
Vad ska hon ha för kläder på sig i kistan?
Vad vill ni ha för sånger till begravningen?
Hur ska gravstenen se ut?
Ska ni ha minnesstund efteråt?
Vad ska ni ha för mat?
HÅLL KÄFTEN VILLE JAG BARA SKRIKA!
DET ÄR MIN FARMOR NI SNACKAR OM, INTE EN JÄVLA PRODUKT!
Mamma och pappa vill att jag ska sjunga på begravningen, jag vet inte om jag klarar det. Hur skajag ha mod att sjunga på min egen farmors begravning när jag knappt vågar sjunga på en vanlig gudstjänst. Pappa vill att jag ska sjunga Candle in the wing med Elton john för att farfar alltid sa att farmor såg ut som en prinsessa.
Plötsligt är mitt humör inte så bra som det var imorse. Jag känner mig irriterad för nästa fredag väntar begravning och jag har inte varit på en svensk begravning, jag var bara på morfars begravning och då förstod jag inte vad det innefattade för jag var inte med på själva planeringen. Nu har jag varit med på självaste planeringen och vet exakt hur det kommer vara, hur det kommer kännas. Jag komemr få se människor gråta och det ser jag verkligen inte fram emot. Jag själv kommer kanske inte att klara det. Och då vill dom att jag ska sjunga med tårar rinnandes nerför kinderna. Noo.
Och så är man tillbaka i skolan och skriver sin andra blogg inför dagen. Om bara en halvtimme kommer min sambo att hämta mig utanför byggnaden.
Jag känner för att synda Som det så fint heter.
Jag har fått ett till projekt i skolan och om jag nu ska räkna så har i tre projekt i luften nu. Och alla ska vara klara inom tre veckor. GANSKA HEAVY VA?
Jag ska försöka behålla lugnet och sätta mig in i min bok igen.
Jag ska inte brista... aldrig, jag är stark nu.. Min skola ska inte gå åt helvete bara för att jag har lust för att dö. Jag ska kunna motionera och må bra. Äta som jag ska och vara en helt normal människa. Jag ska ju bli något i framtiden eller hur?! Jag har ju sagt det till mig själv.. att jag ska bli någonting..
just nu känns det jävligt långt iväg.. men jag ska inte ge upp..
Kommentarer
Postat av: Emma
Min älskling. Jag vet att du är stark. Jag vet hur mycket du klarar om du bara vill, min kämpe. Det är en stor sak att sjunga på en begravning, en ära. Om du vill klarar du det. Behöver du någon att luta dig mot vet du var jag finns.
Postat av: Anonym
gumman du vill inte dö mammy ska komma snart till dig ota hand om sin bebis...gumman du kan sjunga jag lovar det är det sista du kan göra för din farmor...pussar jag finns för dig
Trackback
