bashful

Att jag har packat lådor hela dagen med Anders är något som har satt sina spår i mina axlar.
Jag har gått och spänt mig hela dagen för att jag inte är van vid ditt sällskap och att jag inte vet var jag har dig. Men kul var det att träffa dig idag, men samtidigt var det väldigt väldigt sorgligt att packa ihop alla grejerna som man har haft ihop och det var många minnen som poppade upp i huvudet som gjorde att man var nära gråten många gånger.
Jag vet inte vad jag känner och jag tycker det är jobbigt att jag inte vet någonting.
Men snart finner jag kanske tryggheten i mitt nya ställe så att jag får något som jag själv har skapat och där jag vet om att jag har alla mina grejer.
Ett hem helt enkelt.

Imorgon blir det jobb och det är ju inte direkt något som lockar precis.. Men ett jobb är ett jobb och imorgon kommer jag även att få reda på vilken dag jag kommer få nycklarna och OM jag och kära Mulle kan t en sväng om i Kristianstads natt ännu en gång på onsdag.


Ni anar inte vad sugen jag är på att åka iväg någonstans långt bort. Så att man hinner tänka och hinna ikapp sitt liv.





Jag hänger inte med...
Jag hänger verkligen inte med....